Serie: Delirium #2
Författare: Lauren Oliver
Översättare: Helena Ridelberg
Antal sidor: 388
Utgivning: Bonnier Carlsen, 2012
ISBN: 978-91-638-7367-6 (kartonnage)
Goodreads
Betyg:
Recensionen kan innehålla spoilers!
Den gamla Lena är död. Hon lämnades kvar med Alex blodiga kropp bakom en mur av eld och rök, när de tillsammans försökte fly till vildmarken. Den nya Lena lever från dag till dag. I Vildmarken finns inget förflutet. Det enda som spelar någon roll är nuet, och vad som kommer att hända i framtiden. Och i framtiden finns en möjlighet att motarbeta regimen. I framtiden finns hopp.
Jag gillade Delirium väldigt mycket fastän den hade en ganska långsam takt och med cliffhangerslutet så tyckte jag att det var dags att fortsätta med Pandemonium för att se hur det gick för Lena och Alex.
Pandemonium fortsätter direkt där Delirium slutade med Lena ute i Vildmarken och under bokens gång händer det ganska mycket hela tiden. I och med att Vildmarken är mycket tuffare än vad hennes tidigare liv var, är Lena tvungen att tuffa till sig själv, för att överleva från både Vildmarkens utmaningar och fienderna.
Pandemonium visar en ny omgivning och med det kommer det en hel del nya karaktärer in i bilden som man måste lära känna. Speciellt fastnade jag för Raven, Tack, Julian och Hunter och några andra karaktärer trots att deras (Tack och Ravens) handlingar ibland kunde vara lite ifrågasättande. Fastän jag inte riktigt fastnade för Alex i Delirium, så kände jag mig ändå lite "off" att Julian tog hans plats sådär snabbt. Men ändå så gillade jag Lena och Julian tillsammans, så jag velade lite vilket förhållande jag skulle heja på. För jag hade mina misstankar och när situationen uppenbarar sig, vad ska man göra då?
Jag gillar upplägget med vartannat kapitel "dåtid" och "nutid". Dåtid är efter att Lena kom till Vildmarken och bygger upp sig till en starkare person och nutid är några månader senare där de befinner sig i en stad med falska identiteter för att hjälpa motståndsrörelsen. Jag tyckte båda tidsperioderna var ganska intressanta att följa och hoppen mellan dem fungerade fint.
Slutet var en total cliffhanger och mitt hjärta tog väl ett litet glädjeskutt samtidigt som jag anar att det kommer att ta ont längre fram.
I det hela tycker jag att det var en hel del fart i Pandemonium jämfört med Delirium, men jag tror att jag gillar Delirium lite bättre. Kanske det är för att världen var så ny och fräsch då när jag läste den. Direkt efter mellanböckerna Annabel och Raven ska jag fortsätta med den avslutande delen i serien - Rekviem. Åh, hur kommer det här att sluta?
Andra böcker i serien:
0.5 Annabel
1. Delirium
1.5 Hana
2. Pandemonium
2.5 Raven
3. Rekviem
3.5 Alex
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar