Författare: Alex Marwood
Översättare: Carla Wiberg
Utgivning: Modernista, 2014 (tack så mycket Modernista för recensionsexemplaret!)
I det sjaskiga hyreshuset i södra London bor sex hyresgäster (och en katt) som alla har något att dölja. När det en natt inträffar en olycka ingår de en allians, men de inser snart att det finns något ännu mer fruktansvärt som har pågått i huset.
Jag läste Onda flickor förra året och tyckte det var en bra debut. Så när jag fick Marwoods andra bok Granne med döden så såg jag fram emot att se vad hon hade att erbjuda denna gång. I början får man läsa ur några av karaktärernas perspektiv, nämligen Collette, tonåringen Cher, den pensionerade Vesta, Älskaren och hyresvärden. Fastän det introduceras så många nya karaktärer på en gång så tycker jag inte att det är svårt att hålla reda på dem. Tyvärr så fastnade jag inte för någon av karaktärerna särskilt mycket (förutom för katten Psycho som jag gärna skulle ha velat ta med mig), men de flesta var ändå lätta att tycka om och man kände för deras tunga börda som de bar på axlarna och undrade riktigt hur det skulle gå för dem.
Jag måste dock ge en varning att inte äta samtidigt som du läser boken, vissa delar är ganska otäcka och inte riktigt för de som är känsliga eller lätt blir äcklade/illamående. Det var flera gånger som jag var tvungen att skumma igenom lite eftersom de delarna var obehagligt detaljerade. Jag tänker inte berätta desto mer, eftersom det som så oftast är bäst att bara gå in i boken utan att veta alldeles för mycket.
Som helhet så tycker jag att Granne med döden är på samma nivå som Onda flickor (enligt min skala). Den är varken sämre eller bättre, men definitivt otäckare! Dessutom är slutet lite så att man nästan önskade den hade en fortsättning, eller åtminstone en novell. Alex Marwood är definitivt en författare vars böcker jag kommer att hålla utkik efter i framtiden.
Betyg: 4 av 5
