Kyss mig först

Titel: Kyss mig först (eng. Kiss Me First)
Författare: Lottie Moggach
Översättare: Charlotte Hjukström
Antal sidor: 282
Utgivning: Modernista, 2013
ISBN: 978-91-7499-293-9 (inbunden)
Goodreads
Betyg:

Tack så mycket till Modernista för recensionsexemplaret!

Handling: Leila är en udda och ensam datornörd som inte riktigt får kontakt med människor som förstår henne. När hon upptäcker sajten Red Pill - ett chattforum för moraliska diskussioner - blommar hon ut och imponerar på sajtens grundare som erbjuder henne att delta i "Projekt Tess". Eftersom Leila anser att alla har sin egen rätt att bestämma över sitt liv tackar hon ja. Leila och Tess börjar maila och prata över Skype och snart blir Leila alltmer indragen i Tess värld och får lära sig allt, in i minsta detalj, om henne för snart måste hon nämligen bli Tess..

Tankar: Kyss mig först är verkligen en intressant, unik och tankeväckande läsupplevelse - det togs upp om ensamhet, identitet och dödshjälp. Boken är väldigt aktuell med tanke på att vi dagligen använder oss av internet. Och kan på det sättet vara lite skrämmande om man inte vet vem personen på andra sidan skärmen egentligen är, berättar personen sanning eller hittar personen på saker? Hur enkelt det kan vara att ta över någon annans identitet och fabricera material om man verkligen satsar på det. Det gäller ju inte bara facebook utan alla former av chattar och onlinespel som man kan gömma sitt riktiga jag bakom. Det var minst sagt intressant, men samtidigt lite roligt och sorgligt, att läsa hur Leila verkligen gick all-in när det gällde Tess och blev för henne lite av en besatthet av att få leva någon annans liv som är så olik sitt eget, men ändå försiktigt få fram sin egen personlighet i diskussioner (jag tänker främst på kontakten med den där speciella personen i Leilas liv). För det mesta gillade jag Leila från första början till slut. Kanske det är för att jag i en viss liten mån kan relatera mig till henne.

Jag tyckte det var enkelt att komma in i Kyss mig först och få ett tycke för karaktärerna för den de var, handlingen flöt också väldigt bra framåt och man ville bara veta hur och om allt det här egentligen skulle fungera. Lottie har helt enkelt lyckats med sin debutroman, men ibland kändes det ändå som om lösa trådar knöts ihop lite för snabbt. Slutet hade jag inte riktigt förväntat mig, men den gjorde mig nöjd trots att jag ville läsa mer. Jag läser nästan aldrig om böcker jag läst tidigare, men Kyss mig först kan jag tänka mig att läsa igen om ett antal månader, så bra, välskriven, lättläst och fängslande var den.