Beautiful Creatures

Titel: Beautiful Creatures - mörka drömmar, livsfarlig kärlek
Originaltitel: Beautiful Creatures
Serie: Caster Chronicles #1
Författare: Kami Garcia & Margaret Stohl
Antal sidor: 517
Utgivning: Semic, 2013
ISBN: 9789155258986 (inbunden)


Betyg: 4/5


En förbannelse, ett val, två öden … När sextonårige Ethan möter den nya mystiska tjejen Lena, inflyttad till det lilla sydstatssamhället Gatlin, slår det gnistor. Hennes gröna ögon, mörka hår och gåtfulla personlighet fascinerar Ethan. De dras obevekligt till varandra, men deras kärlek är farlig och hotar att avslöja mörka hemligheter ur det förflutna.

När Lena fyller sexton år kommer hon att förändras. En okänd värld av magi väntar på att slå klorna i henne. Hennes krafter håller på att vakna, och hennes kärlek till Ethan kan inte få fortsätta … Men Ethan är beredd att göra vad som helst för att inte förlora Lena. Han tänker inte ge upp.



Jag hade sett filmen (som jag förövrigt gillade väldigt mycket) innan jag läste boken. Som det brukar vara när det gäller film vs bok så var vissa detaljer/scener lite annorlunda i filmen eller så hade någon detalj/scen tagits bort helt och hållet. Det var lite roligt att jämföra vissa scener med filmen och fundera ut vilken version jag gillade bättre. Jag tror filmen kanske kunde ha varit ännu bättre än den var om de hade valt att ha med några detaljer/scener som fanns i boken eftersom det gav så mycket mer i boken. I boken fanns det en stor tyngdpunkt på Ethans mamma, medan filmen inte tog upp det lika mycket. Jag skulle kunna babbla på om alla människor som fattades från filmen, men det var inte filmen jag skulle prata om nu.

Det är inte ofta som jag läser ur en manlig huvudkaraktärs synvinkel så det var ganska uppfräschande att det var så i Beautiful Creatures. Jag gillade Ethan, men i början tyckte jag att det var lite för mycket insta-love, t.ex. att han så fort accepterade vissa saker som hände när man kanske i vanliga fall brukar behöva lite tid för att smälta det. Men de hade ju en lång historia bakom sig så kanske det inte behövdes tid att smälta, för det kändes även för mig att de hade känt varandra väldigt, väldigt länge. Långt innan de ens hade träffats. Men ofta så var relationen mellan Ethan och Lena väldigt fint. Jag älskade de stunder när Lena visade upp poesin som kom upp överallt i hennes rum. Att han var vid hennes sida och "gav upp sin status" i skolan för att han ville vara med Lena och inte brydde sig om de andras tankar. De stunderna när de faktiskt bara var med varandra och njöt av varenda sekund.

Dessutom tyckte jag att Ethans tre gammelfastrar (eller vilken roll de nu hade) var absolut härliga. Deras smågräl med varandra fick mig alltid att skratta och ja, de var bara för härliga.

En annan sak som jag gillade var uppfattningen man fick att bortom den tråkiga lilla staden Gatlin så fanns det en magisk, men även en farlig värld som bara några få människor i staden visste om. T.ex så visste bara några om besvärjarbiblioteket. Det var lite skrattretande det där med DARs (hette de så?) huvudbyggnad och besvärjarbiblioteket haha. Om de bara visste vad som fanns nedanför deras fötter. Jag tror inte någon av de där människorna som hatade Ravenwood och Duchannes släkten har någon aning om hur stor (och farlig) besvärjarvärlden är.

Ibland kunde det bli lite segt när det fanns så många händelser som skulle hända tills det var dags för "huvudpunkten" av boken, att se vilket öde Lena får - blir hon god eller ond? Men trots segheten ibland och de 517 sidorna som jag då och då tyckte var lite för mycket så anser jag ändå att det löpte på bra och jag fastnade flera gånger in i berättelsen. Jag tycker definitivt att det är en läsvärd bok och jag ska förhoppningsvis snart ta och läsa andra boken eftersom jag är nyfiken på hur det kommer att fortsätta. Nu funderar jag bara på om jag ska vänta tills den svenska översättningen kommer (när den nu kommer.. jag menar ettan gavs ju alldeles nyligen ut) eller bara köpa hem boxen och läsa resten av böckerna på engelska.