21 april 2013

The Fault In Our Stars

Titel: The Fault In Our Stars
Författare: John Green
Antal sidor: 313
Utgivning: Penguin Books, 2012
ISBN:  978-0-141-34563-5 (inbunden)

Goodreads
Betyg: 4.5/5

Sjuttonåriga Hazel Grace Lancaster blev som 13åring diagnostiserad med  lungcancer och kommer aldrig att bli helt frisk trots att tumören inte har växt eller spridit sig sedan hon fick en mirakelkur och tumören minskade. Hon är bunden till en syretank var hon än går för att kunna leva en längre tid. På en stödgrupp för ungdomar som har cancer träffar hon Augustus Waters som har klarat sig igenom bencancern. De börjar umgås och upplever det fina med kärleken, vänskap och livet..

Äntligen har jag läst den omtalade boken The Fault In Our Stars. Blev så glad när jag såg att ett av biblioteken hade den på engelska då jag ibland hellre vill läsa på originalspråket.

The Fault In The Stars berörde mig mycket. Boken var välskriven och kunde få mig att skratta högt på en sida eftersom dialogerna mellan Hazel och hennes föräldrar eller Augustus eller Isaac kunde vara så underhållande, medan nästa sida eller till och med bara något stycke efter kunde få mitt hjärta att brista. Fast det var inte förrän vid "elogen" när de tre vännerna var samlade (till och med då skrattgrät jag vid något stycke fast det var sorgligt.. för vänskapen mellan dem kunde vara så härligt fin) och kapitlet därefter som jag faktiskt grät.

I vanliga fall brukar jag inte gilla insta-love så mycket, men med Hazel och Augustus hade jag inga problem med. Det kändes bara naturligt på något sätt med tanke på deras situation och dessutom var det ju inte genast från Hazels sida och de byggde upp bandet mellan sig genom böckerna de läste. Det var inte något typiskt kärlek-själsfrände dravel som man ibland kan läsa om. Jag tyckte de var så fina och härliga tillsammans. De var där för varandra och jag är så glad att de hann uppleva det. Bittersweet.

När jag höll på att läsa de sista sidorna, utan att egentligen ens tänka på det, så tog boken slut och jag bara satt där och funderade "är det redan sista sidan?" Jag blev så uppslukad i berättelsen att jag inte hade velat att den skulle vara slut riktigt än, men jag tycker att det var ett fint och värdigt slut. En läsvärd bok som berör och får en att tänka lite extra på livet. (Jag skulle egentligen inte vilja lämna tillbaka boken till biblioteket, men antar att jag måste.. Får köpa ett eget exemplar något tag.)

“One swing set, well worn but structurally sound, seeks new home. Make memories with your kid or kids so that someday he or she or they will look into the backyard and feel the ache of sentimentality as desperately as I did this afternoon. It's all fragile and fleeting, dear reader, but with this swing set, your child(ren) will be introduced to the ups and downs of human life gently and safely, and may also learn the most important lesson of all: No matter how hard you kick, no matter how high you get, you can't go all the way around.”

“I told myself – as I’ve told myself before – that the body shuts down when the pain gets too bad, that consciousness is temporary, that this will pass. But just like always, I didn’t slip away. I was left on the shore with the waves washing over me, unable to drown.”

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar